kärlek... igen
Jag har skrivit om det här förut jag vet men jag känner att jag vill göra det igen.
Det här med kärlek varför ska det vara så svårt att få uppleva det för? Jag vill så gärna få ut all min kärlek till någon som vill ta emot den och ge 100% men varför har jag sån ”otur” att jag bara träffar personer som jag antagligen inte känner samma sak för men gillar mej och vill mer än vad jag vill eller så är det tvärtom jag vill mer än dom. Det är verkligen svårt at hitta en balans med det där med kärlek. Men visst jag har fått uppleva den där känslan att man är så där kär så man inte vet var man ska ta vägen och allt känns verkligen bra det är kanske därför man är så ”desperat” efter den känslan igen och kanske är det som är felet man vill för mycket men får inte lika mycket tillbaka.
Men jag är övertygad om att jag kommer hitta den ”rätta” som jag letar efter vet inte riktigt var jag ska leta bara eller ska jag inte ”leta” alls och hoppas på att det löser sig men jag vill inte vänta jag klarar det inte jag vill inte förlora mer av mitt liv än vad jag redan har gjort livet är för dyrbart för att bara väntas ut .
Jag vill så gärna få uppleva den känslan innan det är för sent. Någon att ge all sin kärlek till någon som har mej i sina tankar och vill ge all sin kärlek till mej.
Jag kan inte släppa det här med kärlek för enligt mej är kärlek (på olika plan) meningen med livet, få uppleva livets mot och medgångar med, någon som finns där när man behöver det och man själv finns för när den behöver det.
Jag vill inte nöja mig med det här, det kommer jag aldrig att göra jag kommer att fortsätta kämpa hur mycket motgångar jag än får så ska jag resa mej igen och börja om
För skulle det ta 5år till så ja då är det värt det för vad är 5år i ensamhet istället för T.ex. 35år i ensamhet men jag hoppas inte det ska ta 5år men kanske finns det en mening med allt att det ska vara så här för att det ska komma något bättre sen och man ska uppskatta livet mer och inte ta något för givet.
Jag vet inte men tiden får visa hur det gick.
Kanske kan jag se tillbaka på det här då och tacka mej själv för att jag inte gav upp med facit i hand.
Ta hand om er!
Kanske ältar jag samma saker om och om igen med då är det väl så...
