ENSAM I LIVET

Då var det helg igen i morgon och jag önskar verkligen jag kunde skriva något positivt här som skulle hända i helgen men det kan jag inte tyvärr.
Kan bara skriva samma saker om och om igen som om jag kopierar inläggen i den här bloggen och bara ändrar om lite i orden för innehållet är ju detsamma det är tragiskt..

Sanningen är svår att hantera ibland men det är så det känns samma ältande om och om igen och man står fortfarande på samma fläck och trampar och hoppas att det ska vända och att det ska bli bättre och ja det tror jag fortfarande på men det känns tungt vissa dagar när man inte kommer någonstans eller att det inte blir som man har tänkt sig och man anklagar sig själv för att man är i denna situation och ja visst är jag inte oskyldig heller jag kunde säker ha tagit annorlunda beslut i mitt liv men nu är det som det är och det hjälper inte mej att jag ser tillbaka och tänker på vad jag kunde ha gjort annorlunda utan vad jag kan göra för att komma ur den här hemska situationen..

Och jag skulle ljuga om jag skrev att det var lätt och att jag alltid orkar ta tag i det för så är det inte vissa dagar känns hopplösare än andra.
Vissa dagar vill man inte ens gå upp för man tänker på sitt misslyckade liv men upp kommer jag alltid ändå jag tvingar mej själv för att det kanske händer något bra den dagen och går jag inte upp hur ska man då kunna veta det?