ENSAM I LIVET

Det som känns så skumt är att jag kan verkligen vara så positiv och glad och tänka att det är klart det löser sig det här, jag uppfattas överlag som en positiv person, sen finns det ju stunder där man tycker allt är skit och man undrar var meningen med detta liv.

Det är som en balansgång och jag tror att man måste uppleva att livet är skit för att verkligen uppskatta dom där stunderna när det känns bra för skulle det vara bra hela tiden så kommer man aldrig uppskatta dom stunderna när allt känns skit och när man har det bra så njuter man av dom stunderna.

Men det som är jobbigt är ju att ställa om ibland när det går ifrån bra en längre period och man ska anpassa sig tillbaka det ”normala” för jag har lärt mej i livet att oavsett hur mycket man än tror att det är kört så på nåt sätt kommer man upp en period igen där det känns okej igen, man hittar gnistan för att orka kämpa vidare.

Hur ska man förklara denna känsla, det är som om det är tomt men ändå intesom om det är på väg uppåt men ändå inte.

Man står i mitten och väger på kanten och vet inte hur det ska sluta och varje beslut man tar är avgörande för framtiden om man ska börja om ifrån början igen eller komma vidare,

Nåt som jag ofta skriver om i den här bloggen är kärlek och det är just det som jag lever för känns det som, att få uppleva kärlek, den där känslan när man får ge all sin kärlek till en person och en person vill ge sin kärlek tillbaka, svårt att förklara men som om man hela tiden har en push i bakhuvet som trycker en framåt och man är positivt och glad.

Och som jag har skrivit förut så är det så frustrerande att inte få ut den kärleken att inte kunna ge den till någon, Att den liksom stannar kvar och man vet inte hur man ska hantera den känslan att man inte får ut den.

Men jag kämpar på för att få ut den och träffa den som vill ta emot den för jag vet att det finns många som vill det, gäller bara att hitta den personen.

Och fram till dess så får man väl helt enkelt lära sig hantera den känslan.

Tiden får visa hur det blir!

Ta hand om er och ta vara på det ni har för i morgon kan det vara för sent.